Bambi and her Pink Gun av Atsushi Kaneko
Slagsmålsmanga kanske är en underdrift när det gäller Bambi, ultravåld är nog en mer adekvat beteckning, men inte så man äcklas utan mera en slags bloddrypande Asterix-våld, som kan tålas av känsliga magar som min egen.
Bambi i en mataffär som strax ska komma att bada i blod.
Huvudpersonen Bambi är en bimbo, en näst intill förståndshandikappad tonåring, som inte tvekar en nanosekund innan hon drar fram sin stora rosa revolver och blåser hjärnsubstansen ur dem som kommer i hennes väg. Bambi refererar till sig själv som "Jag Bambi", hon hatar miljöförstöring, icke-ekologisk mat, alkohol och hon attackerar alla som försöker sig på sexuella närmanden (en slags våldsam mpdg alltså).
KAPOW!!!
Bambi har kidnappat Pampi, en apatisk tvååring som bara bryr sig om snabbmat och godis. Den groteska, elvisliknande rockstjärnan Gabba King har utfäst en belöning på 500 miljoner åt den som kan få tag i Pampi och döda Bambi. Och utifrån denna enkla premiss följer en lång rad äventyr som i princip går ut på att Bambi massakrerar de hoppfulla prisjägare som försöker ta Pampi ifrån henne.
"Tilt" (tippa). Typiskt bra manga-ljudeffekt.
Varför har Bambi kidnappat Pampi, och varför vill Gabba King betala en halv miljard för att få tag på Pampi? Hysch! Stör inte med dina dumma frågor, Bambi ska just vända den onde ninja-lärarens vapen mot honom själv, och skära av hans huvud med en supertunn mikrofilamenttråd. Ziiing. Slorf.
Obs! Tonad sida, vilken grej!
Ett par ord till sist om teckningarna: Bambi and her pink gun är tecknad i väldigt europeisk stil, med smaskigt tjock penselföring, och är tryckt helt i rosa. En av de senare böckerna är till och med tryckt på tonat papper, vilket förstärker känslan av en extraordinärt underbar skräpkulturjuvel.
//Fabian
ps. Om nån av er läst Bambi-böckerna, släng gärna in era åsikter om serien i kommentarsfältet. Ds.
No comments:
Post a Comment