Friday, May 25, 2012

Moretta - en storstadsdystopi i peruk


Du jobbar ju nu på ett längre projekt som heter Moretta, som har legat och grott ganska länge. Berätta lite om vad det är för historia.

- När jag var liten hade jag en urful brun peruk som jag brukade klä ut mig i. Det är en rolig känsla att klä ut sig till någon annan än sig själv; det kan räcka med en liten förklädnad för att man ska känna sig extra modig eller fin. Den känslan ville jag ta vara på och skriva en berättelse om! Mitt nästa projekt är en längre tecknad serie för ungdomar och vuxna, “Moretta”. Jag visste dessutom att jag ville leva kvar lite till i världen jag skapat med ”Önskeprickar” och lät ”Moretta” utspela sig på en liknande plats.

I Moretta får vi följa 13-årige busfröet Marcel har nyligen hoppat av skolan och börjat arbeta i sina föräldrars perukverkstad. Livet kunde ha varit toppen om det inte varit för en diffus känsla av att hotande fara och en minst sagt märklig kund som en dag besöker perukbutiken.

När ett förbud mot kroppsbehåring införs i staden börjar saker gå utför bortom all kontroll och plötsligt är Marcel ensam i världen tillsammans med en stum pojke och en brinnande längtan efter hämnd. Men hur hämnas man på en drottning som inte kan dö när man mest av allt bara känner sig liten och ynklig? Och vilka hemligheter vilar i stadens övergivna tunnelbanenät? Snart har han blivit indragen i mer trubbel än han överhuvudtaget trodde var möjligt...

Moretta utspelar sig i en värld som på många sätt liknar den i din bilderbok Önskeprickar. Vad är det med de här rostiga städerna som fascinerar dig så?


Jag tycker om berättelser som handlar om andra världar, platser som vi längtar till och undrar över men inte kan komma åt. När jag var mindre betydde detta oftast magiska världar som i Harry Potter (Och Umbra med för den delen) men när jag gjorde Önskeprickar insåg jag att en annan värld kan finnas närmre än man tror! Det kan vara en låst dörr, underjorden eller bara en mystisk lägenhet där ljuset aldrig lyser.

Jag gillar det rostiga och övergivna dels för att det påminner mig om skräpiga vrak och byggnader jag hittade i skogen som liten (Gotland är ön som gud glömde och militären köpte) och därför att det påminner oss om att även på platser där människan dominerar har naturen fortfarande övertaget.

Där människan inte har kontroll kan märkliga och oväntade saker hända och jag gillar tanken på att mina historier ska utspela sig just här, på platser som är glömda och ruvar på berättelser som alla har glömt.

På din blogg ser man att du blandar referenser och inspirationer från vitt skilda  håll. Vad har du för inspirationskällor bland serier och tecknare just nu?

- Nyligen läste jag seriealbumen om ”Miss don’t touch me” av franska serietecknarduon Kerascoët och fick fin inspiration! De två albumen berättar en tragikomisk serie om en kvinna som lyckas trassla in sig i både mordfall, trälarbete på en snobbig bordell och  allehanda intriger med alla hon möter på vägen till sanningen om vem som mördat hennes syster...

Två andra böcker jag nyligen läst och gillat är ”Idag är sista dagen på resten av ditt liv” av tyska Ulli Lust samt ”Rabbinens katt” av Joann Sfar. Jag har börjat tycka om till synes enkla men otroligt effektiva teckningar som lyckas berätta vad de vill utan att behöva använda hela arsenalen av detaljer, avancerad färgläggning och så vidare.

Följ Elin Fahlstedts arbete med Moretta på hennes blogg.

//Fabian

No comments:

Post a Comment